Frankrike och Sverige, som båda är världsmästare i skattetryck, använder ungefär lika många procent av BNP för att finansiera de kollektiva nyttigheterna som stat och kommuner erbjuder.
Vad som särskiljer dem är däremot sättet de båda staterna använder för att finansiera dessa samhällstjänster.
Några symboliska skillnader (som är anekdotiska med hänsyn till volymen): det finns ingen förmögenhetsskatt och ingen arvsskatt i Sverige, men däremot en akoholskatt som beräknas på alkoholhalten!
Men det viktigaste skillnaderna finns på annat håll. De sociala avgifterna, som motsvarar ca 32% av lönen före skatt i Sverige, är 80% av lönen i Frankrike! Däremot momsen, som i Frankrike ligger på 20% utgör bara 15% av franska statens inkomst, och i Sverige som tillämpar en moms på 25% ger 21% av statens intäkter.
Som slutsats kan man säga att arbetet beskattas högre i Frankrike jämfört med i Sverige, där konsumtionen straffas i högre grad. Så är det inte förvånande att Frankrike kännetecknas av en hög arbetslöshet – medan man anser att det är dyrt att leva i Sverige!
Frågan är: nu när ländernas ekonomier är helt sammankopplade och konkurrerande – vem är idioten? Det landet som tillverkar eller säljer produkter och tjänster för mindre kostnad och därför kan sälja billigare utomlands, eller det landet som främjar konsumtionen av både inhemska och utländska produkter?
